. station to station

Åker till Berlin, lämnar er med en lista över en del av allt som är bra med tyskland

USCHI OBERMEIER & KOMMUNE EINS /// THE IDIOT /// NICK & BLIXA IN THE 80'S /// FAUST /// DER HIMMEL ÜBER BERLIN /// KLAUS KINSKI /// CHRISTIANE F- WIR KINDER VOM BAHNHOF ZOO /// LOU REED'S BERLIN /// KRAUTROCK /// THE THIN WHITE DUKE

dead decadence

modell: Laura Bakkekilde
alla foton tagna av mig

lite bilder jag tog på Laura senast jag var i köpenhamn, och en playlist (eller två ihopslagna playlists) jag lever på när det regnar

WHEN THE DECADENCE DIES

september songs

September. Varje gång jag ser namnet på månaden är det samma sånger som börjar eka i mitt huvud; September Songs.

Sedan 1997 har hösten invigts med Kurt Weills kabaretopera. Nick Cave, som sjunger Mack the Knife precis som om den vore hans egen, en bladtunn PJ Harvey som dansar runt som den tragiska soldathustrun, Lou Reed, William Burroughs, David Johansen, Elvis Costello- jag kan aldrig tröttna.

if bowie's doing lou, and lou is doing bowie, then lou is still doing lou/////////lou doing bowie doing lou, with bowie producing

Walk on the Wild Side, Perfect Day, Satellite of Love - det mesta på Transformer har blivit hänsynslöst sönderlyssnat. Hos mig är varenda tonslinga fastetsad i minnet, och skivans wow-effekt har sakta reducerats till den av en förutsägbar Hollywoodfilm.

Men Vicious är tillräckligt mycket Velvet Underground för att inte tröttna på. Allra bäst är historien om när Andy Warhol beställde låten- Warhol ville ha en låt om någon ondskefull, och preciserade "du vet, en sån som slår dig med en blomma."